Behandlingsmodell

Integrerad Psykiatri

Professor Ian Fallon från Nya Zeeland är upphovsman till arbetsmodellen Integrerad Psykiatri. Alla kontakter med våra boenden sker i samverkan med ett brett nätverk. Detta består av verksamhetschef, samtliga personal, kontaktman, läkare, anhöriga, kommun, landstinget, försäkringskassan mm, alla som professionellt kommer i kontakt med boenden.

Ett av den Integrerade psykiatrins mål är att skapa ett samarbete och underlätta denna breda samverkan. Allas resurser tas till vara för att nå bästa möjliga behandlingsresultat. Vår verksamhet använder denna modell i korthet på följandevis:

Största möjliga kontakter med boenden sker i samverkan med nätverket.
Kompetent kontaktmanskap, största möjliga del av behandling och stöd förmedlas genom en person. Hög integration av social, medicinsk och psykologisk behandling. Personalens fortgående kompetens utveckling betonas. Vår personal har fortbildning var 6:e vecka.
Verksamheten präglas av hög struktur, vad gäller boendes problemanalys, målformulering, information, behandling, effektmätning och fortlöpande kvalitetskontroll.
Hög tillgänglighet och snabb kontakt med verksamhetschefen, läkare, leg. sjuksköterskor, leg. arbetsterapeut, KBT-terapeut Steg 1, skötare, undersköterskor och husmor. Vi eftersträvar tidigast möjliga intervention.
Största möjliga åtgärder sker i den av boenden valda miljön.
Verksamheten använder sig av forskningsverifierad metodik. God etik kräver att boenden och anhöriga ges tillgång till bästa forskningsstödda behandling, därav valet av verksamhetens behandlingsmodeller.
Vi eftersträvar integration av olika behandlingsformer, av boende, anhöriga och professionella, av forskning, av samhällets olika stödformer, av olika stadier i boendensutveckling, av personalutbildning och vårdutveckling, men viktigast av allt: av boendens dagliga miljö.

Miljöterapeutisk grundsyn

Tidigare har miljöterapi betraktats som en behandlingsform. Vår verksamhet använder miljöterapi som ett samlingsbegrepp för ett sätt att organisera behandlingsarbetet. Miljön är systematiskt utformad så att den erbjuder möjligheter till en aktiv medverkan av alla deltagare i behandlingsarbetet.

Verksamhetens emotionella klimat är gynnsamt för behandling. Eftersom dess miljö som helhet och i sina delar strävar efter att vara så lik vardagssamhället runt om som möjligt. Men skiljer sig från samhället omkring genom en högre grad av inbyggd trygghet, säkerhet och flexíbilitet med hänsyn till den enskilde boendes känslomässiga behov. Detta innebär att personalen finns alltid tillgänglig och verkar i boendens vardag. Det strukturerade tänkandet runt det dagliga livet kräver att personalen visar närhet ovh samtidigt håller en nödvändig distans, är personlig men dock empatisk.

KBT (Kognitiv Beteende Terapi)

KBT är den psykoterapiform som har visat sig ha de bästa behandlingsresultaten på en rad olika psykiska sjukdomstillstånd. Modellen bygger mycket på forskning, och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen. Utgångspunkten är här och nu.

Grundantagande i KBT är att innehållet i en människas kognition bestämmer dennes känsloupplevelser och leder till vissa bestämda affektiva svar. Inom den kognitiva terapin utgår man ifrån att vårt sätt att uppfatta olika situationer och händelser huvudsakligen bestäms av tidigt införlivade kognitiva strukturer som utgör en sorts filter för våra upplevelser och bestämmer vårt sätt att bearbeta, tolka och lagra stimuli. Syftet med denna modell är att förändra de inlärda negativa tankarna och beteenden vi har om oss själva och omvandla dessa till mer funktionella, insiktfrämjande.

Behandlingsmodellen är en förutsättning för vår verksamhet då den är strukturerad, målfokuserad, aktiv, direktiv, humanistisk, tidsbegränsad och insiktsfrämjande psykoterapiform. Kontaktman tillsammans med övrig personal samarbetar för att öka förståelse av de hinder som boenden upplever i sin vardag.

Behandlingsarbetet börjar med bedömningssamtal och problemanalys i vilken man bildar sig en så heltäckande bild av förekommande resurser och problem. Utifrån de identifierade resurser och problemområdena formulerar boenden tillsammans med kontaktman sina mål för behandling. Dessa mål styr behandlingen och utgör en grund för den individuella behandlings- och omvårdnadsplanen. Målen är formulerade så konkret som möjligt och är realistiska. Social färdighetsträning betonas.

ESL (Ett Självständigt Liv)

ESL är en psykopedagogisk behandlingsmodell vid framförallt schizofreni, där kunskap och behandling ges samtidigt. Metoden bygger på kognitiv beteende terapi. Behandlingsprogrammen är mycket väl strukturerade och ger träning i social förmåga.

Behanlingen ges helst i grupp på ca fyra till åtta personer och leds av två gruppledare men kan också sker individuellt. Grupperna är så homogena som möjligt. En fördel med att behandlingen sker i grupp är att deltagarna får klart för sig att de inte är ensamma om sina svårigheter samt att de kan göra en insats för andra. Innan behandlingen skall kontaktman eller gruppledaren hjälpt boenden att klarlägga vilka mål som han eller hon vill uppnål. Dessa mål förknippas sedan med de målsättningar som är inbyggda i materialet.

Målet med behandlingen är att ge deltagarna möjligheter att leva oberoende, minska antalet återfall, bli mer kunniga om sina reaktioner, lära sig att arbeta med de symtom som kvarstår efter medicinering, få en större förmåga att samarbeta med vården och kunskap att styra sin egen behandling.

Omfattande forskning visar att behandlingen fungerar och att effekten håller bra. ESL har visat sig stärka annan behandling som t ex medicinering, rehabilitering mm. Vår personal kommer att ha genomfört ESL utbildningen hösten 2006.

TEACCH - Metoden

TEACCH metod upptäcktes av amerikanare Schopler. Metoden är strukturerad pedagogisk och består av ADL - aktiviteter. Den utgör en bra utgångspunkt eftersom den är anpassad till många svårigheter som autistiska individer har och erbjuder praktiska tekniker och strategier som är användbara i arbetet med de flesta människor med autism i många situationer. TEACCH ger verktyg för att strukturera upp vardagen och omgivningen, för att minimera stress och underlätta inlärningen. Metoden ökar självständigheten. Personalen har genomgått TEACCH - metod utbildningen våren 2006.